Så länge jag kan minnas har jag fascinerats av ord och språk. Jag gillar att leka med ordens form och semantiska innebörd. På den här bloggen skriver jag om olika fenomen i svenska och engelska språket eller vad som kan hända i översättningen dem emellan. Välkommen att vara med i diskussionen!

Han, hon eller hen?

Det pratas mycket om könsneutralt språk. Man menar att det vore bra att kunna ha ett könsneutralt pronomen i svenskan att använda i stället för att man ska skriva han/hon, eller möjligen h?n när man inte vet säkert om personen som texten avser är en man eller kvinna.

Men, vänta nu ...

"MAN menar att ..."?

Hur är det med det indefinita pronomenet man? Kan man det sägas vara könsneutralt?

Här måste man förstås bestämma sig för om man anser att man (som indefinit pronomen) är samma ord som substantivet man, eller om det rör sig om olika homonyma ord. Personligen anser jag att det faktiskt är olika ord, men jag propsar inte på att jag nödvändigtvis har rätt.

Om vi fördjupar oss lite, så har man som indefinit pronomen (subjektsform) även en objektsform, nämligen en. Detta en skulle jag inte vilja klassa som något annat än en homonym till räkneordet en, eller för all del den obestämda artikeln en.

Det är inte alldeles glasklart alla gånger ...

Alldeles oavsett vad man anser om detta (ja, jag väljer att använda man som könsneutralt, indefinit pronomen) så återstår genusproblemet med tredje persons personliga pronomen: han/honom och hon/henne. Hur bör man skriva/säga för att vara helt neutral?

Det finns många språk som har fördelen av att ha könsneutrala pronomen: Det som ligger oss allra närmast - åtminstone geografiskt - är finskan. Ser man till språkfamiljer ligger svenskan och finskan förstås längre ifrån varandra, då det rör sig om ett germanskt respektive ett finsk-ugriskt språk. Andra språk som har könsneutrala pronomen är kinesiska, koreanska, turkiska språk och många fler.

Och visst vore det väl praktiskt att ha ett könsneutralt pronomen, exempelvis hen, i svenskan också. Vi är ju i första hand individer.


"Jag tror att katten vill gå in."

"Jag tror att katten vill gå in."

Den här meningen har förstås endast en betydelse, rent bokstavligt. På pragmatisk nivå är det en helt annan sak. Då betyder meningen i själva verket: "Är du snäll och släpper in katten?" eller - ännu hellre - "Släpp in katten". Frågan kan ju faktiskt också, rent bokstavligt, leda till att den tilltalade fortfarande inte förstår att det man verkligen vill är att denne ska släppa in kissen.

Det här är ett intressant fenomen.
Det pratas mycker om manligt och kvinnligt idag, något som förstås gäller även i språket. Det har forskats mycket i genusbegreppet rent språkligt genom åren, och inom språksociologin finns även begreppet sexolekt (att jämföra med dialekt, sociolekt och kronolekt).

Rent generellt påstås det att kvinnors språk är mer abstrakt än mäns språk. Det brukar exemplifieras med historien om två personer som är ute och åker bil. Bilen närmar sig ett kafé och den kvinnliga passageraren säger då: "Jag undrar om de har kaffe här". Beroende på om föraren är en man eller kvinna blir då svaret: "Det är klart att de har, det är ju ett kafé" respektive "Är du sugen på en kopp? Ska vi stanna?"

Visst är det överdrivet, men skillnaderna finns ändå där. Det kan katten intyga  .


Underhållande spam

De kommer i omgångar, alla dessa e-brev med erbjudande om att få ta emot en enorm summa pengar, förutsatt att vi gör det ena eller andra. De allra flesta vet förstås att detta bara är lurendrejeri, men eftersom liknande brev återkommer med jämna mellanrum antar jag att det faktiskt finns människor som låter sig luras.

Det är förstås sorgligt, men mitt i allt elände kan jag ändå inte låta bli att se det komiska i det hela. Språket i breven är otroligt bristfälligt, och det lyser igenom att man använt sig av någon automatisk översättningstjänst. Här nedanför kommer ett utdrag där jag har markerat tre saker som jag reagerar särskilt mycket på.

  • Fetstilt: Jag tycker att är det märkligt att banken benämns med "USB Investment Bank London" ena gången, för att några rader längre ned kallas "USB investeringsbanken London". Detta skulle aldrig förekomma i en seriös text.
  • Understruket: Syftningsfelet är helt underbart.
  • Kursivt: Det är inte särskilt svårt att räkna ut hur det engelska originalet såg ut, men på svenska blir det enbart dråpligt.

Här kommer utdraget (underhållning på hög nivå för den som gillar att grotta ner sig i språkfrågor):

"Jag [...] arbetar med UBS Investment Bank London. Jag skriver dig från mitt kontor som kommer att vara en enorm fördel för oss båda. I min avdelning, som är vice ordförande och även medlem i revisionsutskottet, USB investeringsbanken London, jag upptäckte en övergiven summan av £ 13.5Million (Tretton miljoner femhundra tusen Great British Pounds) på ett konto som tillhör en av våra utländska kunder [...] som tyvärr miste livet i en bilolycka.

Vid valet av kontaktar du är upphetsad av geografisk karaktär av var du bor, i synnerhet på grund av känslighet för transaktionen. Och sekretessen här. Just nu är fonden ligger outtagna i vår bank och det finns ingen anhöriga nämnde i sitt fil och banken har tappat målet att hitta någon av hans släkting. Jag personligen har tappat målet att hitta de anhöriga i 3 år nu, jag söker ditt medgivande att presentera dig som de närmast anhöriga / Kommer bidragsmottagaren till den avlidna så att intäkterna från detta konto värderas till 13,5 miljoner pund kommer att överföras till din bank konto som de närmast anhöriga till ..."

 

 


Kan siffror stiga?

Det händer att man i rubriker får läsa att "nu ökar siffran till ..." eller "nu stiger siffran till ..." följt av en artikel om något fenomen.

Jag reagerar lika våldsamt varje gång. En siffra är alltid exakt. En siffra kan varken öka, stiga, minska eller sjunka. Antalet, däremot, kan förstås förändras på det viset, men det resulterar bara i en helt annan siffra än den som fanns där från början. Den rätta formuleringen borde således vara "nu ökar/stiger antalet till ..."

Hur vanligt är det här då? Nyfiken som jag är gjorde jag en snabb, högst ovetenskaplig, 'undersökning' på Google. Det skulle visa sig att fenomenet inte är så väldigt vanligt, tack och lov för en språkfanatiker som jag.

  • "nu ökar siffran" gav 62 träffar
  • "nu stiger siffran" gav 1130 träffar
  • "nu minskar siffran" gav 1 träff
  • "nu sjunker siffran" gav 2 träffar

Jag kan konstatera att den i särklass vanligaste av de felaktiga formuleringarna alltså är "nu stiger siffran" och att formuleringen är näst intill obefintlig när det gäller minskat antal.

  • "nu ökar antalet" gav 304.000 träffar
  • "nu stiger antalet" gav 1.260 träffar
  • "nu minskar antalet" gav 91.700 träffar
  • "nu sjunker antalet" gav 2.430 träffar

Det gläder mig att dessa formuleringar är de som används mest. Samtidigt kan jag konstatera att verbet ökar dominerar i de här fallen, vilket det INTE gjorde i fallen innan.


Nyord

En av årets höjdpunkter för den som är omåttligt förtjust i ord och språk är när Språkrådet publicerar sin nyordslista. Det är alltid lika spännande att se vilka ord som finns med.

I år gillar jag särskilt attitydinkontinens.
Jag måste erkänna att jag aldrig någonsin hört någon använda det, men förstår genast vad det betyder och kan nämna ett flertal tillfällen då jag råkat på folk som lider av det.

Som frilansare hoppade jag förstås till en aning vid ordet fastlans (med betydelsen 'frilans knuten till viss arbetsplats'). Jag inser att jag är både frilans och fastlans på samma gång.

Den här listan brukar alltid ha något eller några politiska inslag, och att Juholtare dyker upp i år är väl knappast förvånande.

Exempel på andra nyord som av olika anledningar väcker mitt intresse är bröllopsklänning, fulparkerare, matkasse, mobildagis, novellix och prehab. Titta gärna in på Språkrådets nyordslista och se vilka ord som blir dina nya favoriter.